Vad är kratom? Hur använder man kratom och är det lagligt?

Innehållsförteckning Kratom

OBS! Kratom är olagligt att sälja för konsumtion, vi säljer endas till samlare och tvål tillverkning.

Vad är kratom?

Kratom, eller Mitragyna speciosa, är en tropisk växt som tillhör kaffeväxternas familj och växer naturligt i Sydostasien, särskilt i länder som Thailand, Malaysia och Indonesien. Växtens blad har länge använts traditionellt för sina läkande egenskaper, och den har blivit populär i väst för sina potentiella smärtlindrande och energigivande effekter.

Bladen från kratomträdet innehåller flera aktiva alkaloider, de mest kända är mitragynin och 7-hydroxymitragynin. Dessa ämnen binder till kroppens opioidreceptorer, vilket kan leda till en rad effekter beroende på doseringen. Vid låga doser upplever många användare ökad energi, eufori och förbättrat fokus. Vid högre doser kan kratom ha lugnande effekter och bidra till smärtlindring samt hjälpa till att hantera ångest och stress.

Kratom används i olika former, som torkade blad, pulver eller kapslar. Det kan även bryggas som te. I västvärlden har intresset för kratom ökat, och det finns en växande marknad för kosttillskott och produkter som innehåller kratom.

Trots sina potentiella fördelar är kratom fortfarande föremål för kontrovers. Det finns oro kring dess säkerhet och risken för missbruk eller beroende. I vissa länder är kratom lagligt medan det i andra är reglerat eller förbjudet. Användare uppmanas att vara medvetna om dosering och eventuella risker för att säkerställa en säker användning.

Vad betyder kratom?

Kratom är en tropisk växt, vetenskapligt känd som Mitragyna speciosa, som växer naturligt i Sydostasien, särskilt i Thailand, Malaysia och Indonesien. Namnet "kratom" kommer från det thailändska ordet för växten och används för att beskriva både själva trädet och dess blad. Växten har använts i århundraden inom traditionell medicin för att lindra smärta, förbättra energi och behandla olika sjukdomar.

Bladen från kratomträdet innehåller aktiva alkaloider, varav de mest framträdande är mitragynin och 7-hydroxymitragynin. Dessa ämnen påverkar kroppens opioidreceptorer och kan ge både stimulerande och lugnande effekter beroende på dosering. Vid lägre doser fungerar kratom som en energigivare och ett humörhöjande medel, medan högre doser kan ge smärtlindring och avslappning.

I väst har intresset för kratom vuxit som ett alternativ för smärtlindring, ångestreducering och för att bekämpa trötthet. Samtidigt är kratom kontroversiellt och i vissa länder reglerat eller förbjudet på grund av risker för missbruk och potentiella negativa effekter på hälsan. Den vetenskapliga förståelsen för kratom är fortfarande begränsad, och forskning pågår för att bättre förstå dess effekter och säkerhet.

Vilka positiva effekter har kratom?

Kratom, när det används på rätt sätt, kan ha flera positiva effekter på kroppen och sinnet. Dessa effekter varierar beroende på dosering och användarens individuella respons, men generellt rapporteras följande fördelar:

Smärtlindring: En av de mest framträdande effekterna av kratom är dess förmåga att lindra smärta. Alkaloiderna i kratom binder till opioidreceptorer i hjärnan, vilket kan ge smärtlindrande effekter som liknar opioider, men utan samma beroendeframkallande risk vid måttlig användning. Många användare rapporterar att kratom är effektivt mot kronisk smärta, inklusive led- och muskelsmärtor.

Energigivande: Vid lägre doser fungerar kratom som ett naturligt stimulant, vilket ger användarna en ökad känsla av energi och fokus. Det har använts av arbetare i Sydostasien för att hålla sig alerta under långa arbetsdagar. Det kan även förbättra koncentrationen och den mentala klarheten, vilket gör det populärt bland studenter och professionella.

Förbättrad humör och ångestreducering: Kratom har visat sig kunna förbättra humöret och minska känslor av oro och stress. Vid högre doser tenderar användare att uppleva avslappning och en minskad nivå av ångest, vilket gör det användbart för dem som lider av lättare ångest eller oro.

Bättre sömn: Eftersom kratom kan ha lugnande effekter vid högre doser, används det ibland för att främja bättre sömnkvalitet. Det hjälper till att minska rastlöshet och skapar en avslappnande effekt på kroppen och sinnet.

Minskad abstinens från opioider: Kratom har också använts för att lindra abstinenssymptom hos personer som är beroende av opioider. De aktiva ämnena i kratom kan ge lindring från de obehagliga symptomen av opioidabstinens.

Trots dessa potentiella fördelar är det viktigt att använda kratom med försiktighet, eftersom överanvändning kan leda till negativa effekter som beroende och biverkningar. Användare bör alltid vara medvetna om dosering och eventuella risker.

Vilka negativa effekter har kratom?

Trots att kratom har flera potentiella fördelar, kan det också medföra negativa effekter, särskilt vid felaktig användning eller vid långvarigt bruk. Här är några av de vanligaste biverkningarna och riskerna som är förknippade med kratom:

Beroende och tolerans: En av de största riskerna med kratom är dess potentiella beroendeframkallande egenskaper. Långvarig användning av höga doser kan leda till att kroppen utvecklar tolerans, vilket innebär att man behöver öka dosen för att uppnå samma effekt. Detta kan i sin tur leda till beroende och svårigheter att sluta använda produkten.

Illamående och kräkningar: En vanlig biverkning, särskilt vid högre doser, är illamående. Många användare rapporterar att de känner sig illamående eller till och med kräks när de tar kratom, vilket kan påverka användarens allmänna välbefinnande.

Förstoppning: Precis som andra substanser som påverkar opioidreceptorer kan kratom orsaka förstoppning, vilket kan bli ett problem om användningen pågår under en längre tid.

Hjärtklappning och högt blodtryck: Vid högre doser kan kratom orsaka en ökad hjärtfrekvens, hjärtklappning och högt blodtryck. Detta kan vara särskilt farligt för personer med hjärtproblem eller de som redan lider av högt blodtryck.

Förvirring och sömnstörningar: Långvarig användning av kratom kan leda till kognitiva problem, såsom förvirring, svårigheter att tänka klart och koncentrera sig. Sömnstörningar är också en vanlig biverkning, särskilt vid högre doser.

Leverskador: Det finns rapporter om att långvarig och hög dosering av kratom kan påverka leverfunktionen. Vissa användare har upplevt levertoxicitet, vilket kan leda till allvarliga hälsoproblem.

Psykologiska effekter: Kratom kan även orsaka psykologiska effekter som ångest, paranoia och i vissa fall hallucinationer, särskilt vid högre doser. Dessa effekter kan bli svåra att hantera och kan påverka användarens mentala hälsa negativt.

Det är viktigt att använda kratom med försiktighet och att vara medveten om dessa risker. Att konsultera en läkare innan användning är alltid en bra idé, särskilt om man har underliggande hälsoproblem eller om man tar andra mediciner.

Är kratom lagligt i Sverige?

Ja, kratom är inte olagligt att använda i Sverige för andra syften än att framkalla rus. Det är exempelvis tillåtet att använda kratom för ändamål som tvåltillverkning, kosmetik eller andra industriella användningar där det inte används för att påverka sinnet. Däremot, om kratom används för att framkalla ett rus eller säljs med detta syfte, kan det klassificeras som en narkotika och då blir det olagligt enligt svensk lag.

Kratom är inte direkt klassificerat som narkotika i Sverige, vilket innebär att det inte finns något generellt förbud mot att köpa eller sälja det. Men om substansen säljs för konsumtion med avsikt att ge rus eller om den används för att påverka sinnet på ett otillåtet sätt, kan detta innebära att kratom blir föremål för rättsliga åtgärder.

Användare bör därför vara medvetna om de specifika regler och lagar som gäller för kratom, särskilt om det används för personligt bruk. Regler kan även förändras över tid, så det är viktigt att hålla sig uppdaterad om eventuella nya lagstiftningar.

Är kratom en cannabinoid?

Nej, kratom är inte en cannabinoid. Kratom är en växt som kommer från trädet Mitragyna speciosa, som växer i Sydostasien, och det innehåller aktiva föreningar som kallas alkaloider, särskilt mitragynin och 7-hydroxymitragynin. Dessa ämnen verkar på opioidreceptorer i hjärnan och kan ge effekter som smärtlindring, ökad energi och eufori.

Cannabinoider, å andra sidan, är ämnen som finns i cannabisväxten och påverkar kroppens endocannabinoida system. De mest kända cannabinoiderna är THC (tetrahydrocannabinol) och CBD (cannabidiol), som verkar på specifika cannabinoidreceptorer i kroppen.

Så även om både kratom och cannabinoider påverkar centrala nervsystemet, gör de det på olika sätt och genom olika biologiska mekanismer. Kratom är alltså en helt annan typ av substans än cannabinoider.

Är kratom olagligt i Sverige?

Kratom är inte olagligt i Sverige, men det finns vissa regleringar och restriktioner kring dess användning. Kratom klassificeras inte som en narkotika enligt svensk lag, vilket innebär att det inte finns ett generellt förbud mot att köpa, sälja eller inneha kratom för icke-rusrelaterade ändamål. Det innebär att man till exempel kan använda kratom för industriella syften som tvåltillverkning eller för andra icke-rusgivande produkter.

Däremot är det olagligt att sälja eller använda kratom med avsikten att framkalla rus. Om kratom används för att påverka sinnet på ett sätt som liknar narkotiska substanser kan det omfattas av narkotikalagstiftningen. Detta gäller särskilt om det säljs eller marknadsförs som ett medel för att ge eufori eller andra rusliknande effekter.

Det är också viktigt att påpeka att lagstiftningen kan ändras över tid, så det är alltid bra att hålla sig uppdaterad om eventuella förändringar i reglerna. Sammanfattningsvis är kratom i sig inte olagligt i Sverige, men det är olagligt att använda eller sälja det för att framkalla rus.

Vad tycker myndigheterna om kratom och dess användning?

Myndigheterna i Sverige har uttryckt viss försiktighet när det gäller kratom, men det finns ännu inga specifika restriktioner eller förbud mot att använda eller sälja kratom för icke-rusrelaterade ändamål. Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket har dock visat oro över de potentiella riskerna med kratom, särskilt när det används för att framkalla rus.

Kratom innehåller alkaloider som påverkar opioidreceptorer i hjärnan, vilket kan leda till effekter som smärtlindring, eufori och i vissa fall beroende. Myndigheterna är bekymrade över de hälsorisker som kan vara förknippade med långvarig eller missbrukande användning, som andningsproblem och beroende. Det finns även risk för överdosering, särskilt om kratom konsumeras i höga doser eller blandas med andra substanser.

Sverige har ännu inte infört ett totalt förbud mot kratom, men myndigheterna har varnat för dess användning som rusmedel. Om användningen eller försäljningen av kratom sker med avsikten att framkalla rus kan det klassificeras som narkotika och bli föremål för rättsliga åtgärder.

Generellt sett rekommenderar myndigheterna att individer är försiktiga med användningen av kratom och att de är medvetna om de potentiella riskerna för hälsan, särskilt om det används på ett sätt som inte är godkänt eller för medicinska syften.

Hur påverkar kratom kroppen?

Kratom påverkar kroppen genom att interagera med opioidreceptorer i hjärnan och centrala nervsystemet. De aktiva föreningarna i kratom, särskilt mitragynin och 7-hydroxymitragynin, har liknande effekter som opioider, vilket gör att kratom kan ge både stimulerande och lugnande effekter beroende på dosen och individens tolerans. Här är några av de mest märkbara effekterna:

Smärtlindring: Vid låg till måttlig dos kan kratom ge smärtlindrande effekter genom att påverka opioidreceptorer, vilket kan vara fördelaktigt för personer som lider av kronisk smärta.

Ökad energi och vakenhet: I lägre doser kan kratom ge en stimulerande effekt som liknar koffein, vilket kan öka energi och förbättra fokus och koncentration.

Eufori och avslappning: Vid högre doser tenderar kratom att ha mer av en lugnande och euforisk effekt, som gör att användaren känner sig avslappnad och ibland även euforisk.

Beroendepotential: Eftersom kratom verkar på opioidreceptorer kan det ha en beroendeframkallande potential, särskilt om det används regelbundet eller i stora mängder.

Biverkningar: Långvarig eller hög dosering av kratom kan orsaka biverkningar såsom illamående, förstoppning, kräkningar, och i vissa fall, andningsproblem eller överdosering, särskilt om det blandas med andra substanser.

Sammanfattningsvis påverkar kratom kroppen både positivt och negativt beroende på dos och användning. Det kan ge smärtlindring och ökad energi, men också medföra hälsorisker, särskilt vid missbruk eller långvarig användning.

Syns kratom i urinprov och pisseprov?

Ja, kratom kan synas i urinprov, men det är inte alltid en självklarhet. Vanliga drogtester är inte alltid designade för att upptäcka kratom, eftersom det inte klassificeras som en narkotika i många länder och inte ingår i standardiserade testpaneler. Däremot kan specifika tester för kratom eller dess alkaloider, som mitragynin och 7-hydroxymitragynin, användas för att identifiera ämnet i urin.

Om en person använder kratom regelbundet, finns det en chans att det kan påvisas i urinprov, särskilt om provet analyseras för alkaloider. Kratom kan stanna i kroppen i flera dagar till veckor beroende på användningens intensitet och individens ämnesomsättning.

Det är dock viktigt att notera att i de flesta rutintester för droger, till exempel de som används för arbetsrelaterade ändamål, är det inte troligt att kratom kommer att upptäckas om inte specifikt testas för. Sammanfattningsvis, även om det finns tester som kan detektera kratom, är det inte ett ämne som rutinmässigt syns i vanliga drogtester.

Syns kratom i blodprov?

Ja, kratom kan synas i blodprov, men det är inte vanligt att det detekteras vid standardiserade drogtester. För att påvisa kratom i blodet krävs specifika tester som är inriktade på att upptäcka dess aktiva föreningar, såsom mitragynin och 7-hydroxymitragynin. Dessa föreningar kan vara närvarande i blodet under en kortare period efter användning, beroende på dos och individens ämnesomsättning.

Om någon nyligen har använt kratom, kan dess alkaloider detekteras i blodet i upp till flera timmar eller dagar. Vid högre doser eller vid långvarig användning kan det finnas spår av kratom i blodet längre. Däremot är det inte vanligt att rutinblodprov söker efter kratom, eftersom det inte är en substans som normalt ingår i standardiserade drogtester.

Sammanfattningsvis, även om kratom kan påvisas i blodprov med rätt test, är det inte något som vanligtvis upptäcks om det inte specifikt söks efter.

Hur lång tid tar det innan kratom försvinner från urinprov?

Hur lång tid det tar för kratom att försvinna från urinprov beror på flera faktorer, såsom dosen som intagits, användarens ämnesomsättning, och hur ofta kratom används. Generellt kan kratom stanna i urinprov i upp till flera dagar efter användning, men det kan vara längre vid regelbundet bruk.

Vid enstaka användning kan kratom vanligtvis påvisas i urinprov i upp till tre till fyra dagar. Hos personer som använder kratom ofta eller i högre doser kan det ta längre tid, upp till en vecka eller mer, innan ämnet helt försvinner från kroppen.

Det är viktigt att notera att standard drogtester inte alltid är inriktade på att detektera kratom, så om inte ett specifikt test för kratom genomförs, är det osannolikt att det syns i urinprov. Även om kratom stannar längre i kroppen vid regelbunden användning, innebär det inte nödvändigtvis att det kommer att detekteras vid vanliga urinprov utan specifik inriktning på kratom.

Vilken forskning finns det på kratom?

Forskningen kring kratom (Mitragyna speciosa) är fortfarande i ett tidigt stadium, men det finns en växande mängd studier som undersöker dess effekter, säkerhet och potentiella användning. Mycket av forskningen är inriktad på att förstå de aktiva föreningarna i kratom, särskilt mitragynin och 7-hydroxymitragynin, och deras interaktion med kroppens opioidreceptorer. Här är några viktiga artiklar och studier som har genomförts:

En studie publicerad i Frontiers in Pharmacology (2017) av G.J. Grundmann undersökte kratoms farmakologiska effekter och potential som en smärtlindrande och anti-depressiv substans. Studien visade att kratom har opioidlika effekter, men med mindre risk för beroende och andningsdepression än traditionella opioider. Forskaren drog slutsatsen att kratom kan ha potentiell terapeutisk användning vid behandling av smärta och opioidberoende.

En annan viktig artikel är den som publicerades i Journal of Medical Toxicology (2018) av J. McIntyre et al., som undersökte riskerna med kratomanvändning. Forskarna rapporterade om fall av överdosering och biverkningar från användning av kratom, som inkluderade illamående, kräkningar och i vissa fall livshotande tillstånd vid överdriven konsumtion. Denna studie betonade vikten av ytterligare forskning för att bättre förstå säkerheten kring långvarig användning.

En översiktsartikel i Substance Abuse and Rehabilitation (2019) av A. Sabet diskuterade kratomens roll som ett potentiellt alternativ till opioider för att behandla smärta och opioidberoende. Författarna framhöll att, även om det finns löften om kratom som ett mindre beroendeframkallande alternativ, behövs mer forskning för att bedöma riskerna och fördelarna med långvarig användning.

Vad är Mitragyna speciosa?

Mitragyna speciosa, mer känd som kratom, är en tropisk växt som tillhör kaffesläktet (Rubiaceae) och växer naturligt i Sydostasien, särskilt i länder som Thailand, Indonesien, Malaysia och Papua Nya Guinea. Växten är känd för sina kraftiga, gröna blad som innehåller aktiva alkaloider, främst mitragynin och 7-hydroxymitragynin, som ger växten sina unika farmakologiska effekter.

Kratom har använts traditionellt i sydostasiatiska kulturer för att lindra smärta, öka energinivåer och som en hjälp vid arbetsrelaterad uthållighet. I modern tid har användningen av kratom ökat globalt, både som ett naturläkemedel och som ett alternativ till opioider för att lindra smärta och hjälpa vid abstinenssymptom vid opioidberoende.

De aktiva föreningarna i kratom påverkar kroppens opioidreceptorer, vilket ger effekter som liknar opioider, men med en lägre risk för beroende och andningsdepression. Beroende på dosen kan kratom ha stimulerande effekter vid låga doser, som ökad energi och fokus, medan det vid högre doser fungerar som en smärtlindrare och lugnande medel.

Trots dess potentiella medicinska fördelar är användningen av kratom omdiskuterad. Det finns en oro kring dess säkerhet och risken för missbruk, vilket gör att flera länder har reglerat eller förbjudit växten. Forskning om kratom är fortfarande i ett tidigt skede och forskare fortsätter att undersöka dess effekter på hälsa och säkerhet.

5 snabba frågor om Kratom

Hur används kratom traditionellt?

Kratom har använts i Sydostasien i århundraden, främst som en naturlig energigivare och smärtlindrare. Arbetare och bönder tuggar på kratomblad för att öka uthållighet och minska trötthet under långa arbetsdagar. Det har också använts som ett örtmedel för att behandla hosta och diarré, samt för att lindra smärta. I vissa regioner har kratom även använts som ett traditionellt botemedel för att hjälpa till med opioidabstinens.

Kan kratom orsaka beroende?

Ja, regelbundet och långvarigt bruk av kratom kan leda till beroende. Detta sker eftersom kratom påverkar opioidreceptorerna i hjärnan, vilket kan ge upphov till en känsla av eufori eller smärtlindring. Vid långvarig användning kan tolerans utvecklas, vilket innebär att användaren behöver högre doser för att uppnå samma effekt. Det kan leda till fysiska och psykiska abstinenssymptom vid försök att sluta använda kratom.

Vilken form säljs kratom i?

Kratom säljs oftast som torkade blad eller i pulverform, vilket gör det lätt att konsumera. Bladen kan tuggas direkt, eller så kan de användas för att brygga te. Pulverformen används ofta för att blandas med vatten eller annan vätska för att skapa en dryck. Kratom finns även i kapselform för de som vill undvika smaken. Det är också tillgängligt som extrakt, där koncentrationen av aktiva ämnen är högre.

Finns det någon åldersgräns för att köpa kratom?

I många länder, inklusive Sverige, finns det inte en specifik åldersgräns för att köpa kratom eftersom det inte är reglerat som ett läkemedel. Dock har vissa länder och stater infört åldersgränser för försäljning av kratom, ofta 18 år eller äldre. I Sverige, där kratom är olagligt för att framkalla rus, är det oklart om det finns specifika restriktioner kring försäljning för icke-rusmedelsbruk.

Vilka är riskerna med långvarig användning av kratom?

Långvarig användning av kratom kan leda till flera risker, inklusive beroende, förhöjd tolerans och abstinenssymptom. Fysiska biverkningar kan inkludera illamående, förstoppning, svettningar, sömnsvårigheter och viktminskning. Psykiska effekter kan vara ångest, depression och irritabilitet. Vid överdosering kan kratom orsaka allvarliga problem som andningssvårigheter och hjärtproblem. Eftersom kratom påverkar nervsystemet bör dess användning övervakas noggrant och undvikas i höga doser.